Varukod (Tulltaxan)
Hitta den svenska varukoden (KN/TARIC), tullsatsen och importmomsen för vilken produkt som helst.
Skriv ett produktnamn på vanligt språk eller en kod på 2-10 siffror.
Bläddra efter kapitel
Live animals; animal products
Vegetable products
Animal or vegetable fats and oils
Prepared foodstuffs; beverages, spirits, tobacco
Mineral products
Products of the chemical or allied industries
Plastics and rubber
Raw hides, skins, leather and furskins
Wood, cork, straw and basketware
Pulp, paper and printed products
Textiles and textile articles
Footwear, headgear, umbrellas
Articles of stone, ceramic and glass
Pearls, precious stones and metals; jewellery
Base metals and articles thereof
Machinery and electrical equipment
Vehicles, aircraft and vessels
Optical, medical, measuring instruments; clocks
Arms and ammunition
Miscellaneous manufactured articles
Works of art, collectors’ pieces and antiques
Så fungerar varukoden
Varje vara som passerar en gräns klassificeras med en sifferkod som blir längre och mer exakt för varje nivå. Koden bygger på ett gemensamt, internationellt fundament som sedan byggs ut för EU och för importtillfället.
- HS (6 siffror): de första sex siffrorna är det globala systemet (Harmonized System) från Världstullorganisationen och är i praktiken identiska i nästan alla länder.
- KN – Kombinerade nomenklaturen (8 siffror): EU lägger till två siffror för statistik och tull. Den åttasiffriga koden används bland annat vid export.
- TARIC (10 siffror): vid import läggs ytterligare två siffror till för EU-gemensamma åtgärder som tullsatser, antidumpningstullar, kvoter och importrestriktioner.
Den officiella källan i Sverige är Tullverkets Tulltaxan, där du hittar varukoder, tullsatser och eventuella import- och exportrestriktioner.
Så hittar du din varukod
Det finns två beprövade sätt att hitta rätt varukod: att söka direkt på produkten eller att bläddra dig fram genom nomenklaturens struktur.
- Sök på produkt: skriv in varunamnet eller en tydlig beskrivning (till exempel "bärbar dator", "bomulls-T-shirt" eller "sneakers") och granska de föreslagna klassificeringarna.
- Bläddra i strukturen: arbeta dig uppifrån och ned – från kapitel (2 siffror) till HS-nummer (4 siffror) och vidare till undernummer (6 siffror) och slutligen den fullständiga varukoden.
Läs alltid den exakta lydelsen i nummertexterna samt anmärkningarna till avdelningar och kapitel, eftersom de styr klassificeringen. Om du är osäker eller behöver rättslig säkerhet kan du ansöka om ett bindande klassificeringsbesked (BKB) hos Tullverket, som binder tullmyndigheterna till den angivna varukoden under en bestämd tid.
Kopplingen mellan koden och vad du betalar
Varukoden avgör vilka avgifter som tas ut vid import. Ur TARIC framgår tullsatsen i procent, som tas ut på varor från länder utanför EU. Utöver tullen tillkommer importmoms, som följer de svenska momssatserna: 25 % som standard, samt reducerade satser på 12 % och 6 % för vissa varor.
- Tull: tullsats (%) från TARIC, beräknad på tullvärdet.
- Importmoms: 25 % (reducerat 12 % eller 6 %) på momsunderlaget.
En viktig detalj är att momsunderlaget inte bara är varans värde: momsunderlaget = tullvärdet + tull (samt eventuella andra avgifter och frakt fram till gränsen). Momsen beräknas alltså ovanpå tullen. Tullen hanteras av Tullverket, medan reglerna kring moms administreras av Skatteverket.
Översikt över kapitel och vanliga produktexempel
Nomenklaturen är indelad i 21 avdelningar och 99 kapitel, från levande djur och livsmedel i de tidiga kapitlen till maskiner, elektronik och fordon i de senare. Varje kapitel inleds med sina två siffror, varefter HS-nummer och undernummer förfinar klassificeringen.
- 8471 – bärbara datorer: tullsats 0 %.
- 8517 – smartphones: tullsats 0 %.
- 6109 – bomulls-T-shirts: tullsats 12 %.
- 6404 – sneakers (textilöverdel): tullsats 16,9 %.
- 8703 – personbilar: tullsats 10 %.
Exemplen visar hur stor skillnaden kan vara: elektronik bär ofta ingen tull alls, medan kläder, skor och bilar har märkbara tullsatser. Rätt varukod är därför avgörande för att räkna ut den verkliga importkostnaden.
Specifikt för Sverige
I Sverige, som är en del av EU:s tullunion, är det viktigt att skilja på de olika kodnivåerna och känna till några vanliga fallgropar.
- KN (8 siffror) kontra TARIC (10 siffror): den åttasiffriga KN-koden används vid export och statistik, medan den tiosiffriga TARIC-koden krävs vid import eftersom den bär de EU-gemensamma åtgärderna.
- Bindande klassificeringsbesked (BKB): ge dig rättslig trygghet i hur en vara ska klassificeras och binder tullmyndigheterna inom hela EU.
- Antidumpningstullar: vissa varor från specifika ursprungsländer kan beläggas med extra tull utöver den ordinarie tullsatsen.
- Vanliga klassificeringsfel: att enbart utgå från produktnamnet, att förbise anmärkningar till kapitel och avdelningar eller att blanda ihop liknande material och funktioner.
- Årliga ändringar: nomenklaturen uppdateras varje år, så kontrollera att varukoden fortfarande är giltig inför ett nytt år.
Slå alltid upp den aktuella koden i Tullverkets Tulltaxan innan du deklarerar, eftersom både koder och tullsatser kan ändras.
