Arbetstidskalkylator

Arbetstidskalkylator

1. 1

   Kontrollera din avtalade arbetstid

   Ta reda på din ordinarie veckoarbetstid enligt anställningsavtalet eller kollektivavtalet (vanligen 38–40 timmar). Timmar utöver detta räknas som övertid.

2. 2

   Ange veckans startdag

   Öppna Inställningar och välj måndag som veckans startdag — standard i Sverige. Övertidsgränsen återställs varje måndag.

3. 3

   Välj beräkningsperiod

   Använd fliken Vecka för veckovis övertidskontroll eller fliken Månad för att följa det månatliga övertidstaket (50 timmar/månad). Fliken 2 Veckor passar för varannan vecka-lön.

4. 4

   Ange in- och uttider

   Skriv tiderna i formatet TT:MM. Nattskift som sträcker sig över midnatt (t.ex. 22:00–06:00) hanteras automatiskt.

5. 5

   Fyll i obetald rast

   Ange minuter obetald rast i rastkolumnen. Betalda korta pauser ska inte dras av.

6. 6

   Ange timlönen

   Skriv in din bruttotimlön i svenska kronor (SEK). Eftersom lagen inte föreskriver ett specifikt övertidspålägg beräknar kalkylatorn övertid till grundlönen. Lägg till ditt kollektivavtalsenliga pålägg manuellt eller justera timlönen uppåt.

7. 7

   Exportera tidsrapporten

   Klicka på Exportera PDF för att spara en formaterad rapport. Spara egna kopior i minst 2 år — samma tid som arbetsgivaren är skyldig att bevara övertidsregistret.

Arbetstidslagens gränser och övertidstak

ATL tillåter övertid om högst 48 timmar under en fyraveckorsperiod, 50 timmar per kalendermånad och totalt 200 timmar per kalenderår (allmän övertid). Utöver det kan extra övertid om högst 150 timmar per kalenderår tillåtas med stöd av kollektivavtal. Sammanlagd arbetstid — ordinarie tid plus övertid — får inte överstiga 48 timmar i genomsnitt per vecka beräknat över en period av fyra månader (EU-direktivet).

Nödfallsövertid kan förekomma utöver dessa gränser vid oförutsedda händelser som hotar verksamheten, men ska anmälas till Arbetsmiljöverket och får inte vara återkommande.

Övertidsersättning och OB-tillägg

• Lagstadgat övertidspålägg: saknas — ersättning regleras i kollektivavtal eller anställningsavtal.
• Vanliga kollektivavtalsnivåer: 50 % pålägg för övertid på vardagar, 70–100 % på helger.
• OB-tillägg (obekväm arbetstid): tillkommer för arbete på kvällar (vanligen efter 18:00–19:00), nätter och helger — procentsatsen varierar kraftigt mellan branscher.
• Kompledighet: övertid kan i stället för pengar kompenseras med ledig tid, om detta regleras i avtal.
• Arbetstagare som saknar kollektivavtal har rätt till minst grundlön för övertidstimmar, men inget lagstadgat tillägg.

Nattarbete och jourtid

ATL definierar natt som perioden mellan kl. 24:00 och 05:00. Nattarbete (arbete som regelbundet utförs under minst tre timmar inom denna period) är tillåtet men kräver att arbetsgivaren vidtar särskilda säkerhetsåtgärder och ger arbetstagaren möjlighet till hälsokontroll. Genomsnittlig nattarbetstid får inte överstiga 8 timmar per 24-timmarsperiod beräknat över 16 veckor.

Jourtid — tid då arbetstagaren är skyldig att stå till arbetsgivarens förfogande men inte aktivt arbetar — räknas som arbetstid till hälften om inget annat avtalats. Beredskap utanför arbetsplatsen räknas inte som arbetstid om arbetstagaren fritt kan disponera sin tid.

Pauser och dygnsvila

• Raster: arbetsgivaren ska planera in raster vid behov, men ATL anger ingen specifik minimilängd för raster under en arbetsdag.
• Pauser: kortare avbrott (< 15 min) som ingår i arbetstiden kallas pauser och räknas som arbetstid.
• Dygnsvila: arbetstagaren ska ha minst 11 timmars sammanhängande ledighet per 24-timmarsperiod.
• Veckovila: minst 36 timmars sammanhängande ledighet per sjudagarsperiod, om möjligt förlagd till veckoslut.
• Avvikelser från dygnsvila och veckovila kan göras tillfälligt men ska kompenseras med motsvarande ledighet.

Arbetstidsregistrering

Arbetsgivare är skyldiga att föra register över övertid och jourtid för varje arbetstagare och bevara dessa i minst två år. Registret ska på begäran lämnas ut till arbetstagaren, dennes fackliga organisation och Arbetsmiljöverket.

EU-domstolens dom 2019 (C-55/18) innebär att Sverige i praktiken är skyldigt att kräva att arbetsgivare registrerar all arbetstid, inte bara övertid. Implementeringen av detta krav pågår.

Vanliga frågor — Arbetstidskalkylator Sverige

Finns det ett lagstadgat krav på övertidsersättning i Sverige?

Nej, ATL innehåller inga regler om hur övertid ska ersättas ekonomiskt. Ersättningen — pengar, kompledighet eller en kombination — regleras i kollektivavtal eller anställningsavtal. Om inget avtal finns har arbetstagaren rätt till grundlön för övertidstimmar men inget automatiskt tillägg.

Vad är OB-tillägg och när har jag rätt till det?

OB (obekväm arbetstid) är ett tillägg för arbete på kvällar, nätter, lördagar, söndagar och helgdagar. Det är inte reglerat i lag utan i kollektivavtal. Nivåerna varierar kraftigt: inom handeln kan OB-tillägget vara 30–100 % beroende på klockslag och dag, inom vården ofta 30–52 %. Kontrollera det kollektivavtal som gäller för din bransch.

Hur mycket övertid får jag arbeta per år?

ATL tillåter allmän övertid om högst 200 timmar per kalenderår. Med kollektivavtal kan extra övertid om ytterligare 150 timmar per år tillåtas. Nödfallsövertid tillkommer utöver detta men ska anmälas till Arbetsmiljöverket. Sammanlagd arbetstid får aldrig överstiga 48 timmar i genomsnitt per vecka räknat över fyra månader.

Har jag rätt till rast under arbetsdagen?

ATL anger inte en specifik minimilängd för raster men ger arbetstagaren rätt till raster när det behövs. I praktiken föreskriver de flesta kollektivavtal en obetald lunchrast på 30 minuter vid arbetsdagar längre än 6 timmar. Kortare pauser (under 15 minuter) som arbetsgivaren beslutar om räknas normalt som betald arbetstid.

Vad gäller för nattarbete i Sverige?

Nattarbete (regelbundet arbete under perioden 00:00–05:00) kräver att arbetsgivaren erbjuder hälsokontroll. Nattarbetare får i genomsnitt inte arbeta mer än 8 timmar per 24-timmarsperiod beräknat över 16 veckor. OB-tillägg för nattarbete regleras i kollektivavtal och kan vara 40–100 % beroende på bransch och klockslag.

Hur länge ska arbetstidsregistret bevaras?

ATL kräver att arbetsgivaren bevarar register över övertid och jourtid i minst 2 år. Med hänsyn till EU-domstolens dom om fullständig arbetstidsregistrering är rekommendationen att bevara alla tidregistreringar i minst 2 år. Som anställd bör du spara egna kopier av timlister och lönespecifikationer i minst 3 år, med tanke på preskriptionstiden för löneanspråk.