Nordea — Clearingnummer

I Sverige identifieras ett bankkonto av två delar: ett clearingnummer och ett kontonummer. Clearingnumret pekar ut vilken bank och vilket bankkontor som äger kontot, medan kontonumret identifierar det enskilda kontot inom banken. Tillsammans utgör de hela kontouppgiften som krävs för att flytta pengar mellan konton.

När du gör en inrikes betalning – till exempel en överföring i internetbanken eller en betalning via tjänster som bygger på Bankgirot – används clearingnumret för att dirigera pengarna till rätt bank. Bankgironummer och OCR-nummer hanterar betalningar till företag, men bakom kulisserna är det fortfarande clearing- och kontonummer som kopplar betalningen till ett bankkonto.

Swish bygger ovanpå samma infrastruktur men använder ditt mobilnummer som alias; numret är i sin tur kopplat till ett konto som identifieras med clearing- och kontonummer. För inrikes betalningar behöver du i praktiken aldrig ett IBAN – det används nästan uteslutande vid betalningar till eller från utlandet.

Det finns flera enkla sätt att hitta ditt clearingnummer:

• Internetbanken eller bankappen: Logga in och öppna sidan med dina kontouppgifter. Där visas clearingnummer och kontonummer, ofta tillsammans, för varje konto du har.
• Kontoutdrag: På ett kontoutdrag eller ett kontobesked står clearing- och kontonummer angivet, vanligtvis högst upp tillsammans med kontots namn.
• Bankkortet: Vissa banker tryckte tidigare clearingnumret på baksidan av kortet, men detta är ovanligt på moderna kort. Lita hellre på internetbanken eller kontoutdraget.

Om du bara känner till clearingnumret kan du använda sökverktyget ovan för att se vilken bank det tillhör samt bankens BIC/SWIFT-kod.

Ett svenskt clearingnummer består normalt av fyra siffror. För Swedbank och de fristående sparbankerna är clearingnumret istället fem siffror, där den femte siffran är en kontrollsiffra. Det är därför du ofta ser clearingnummer på formen 8000 för de flesta banker men exempelvis 8000-2 (fem siffror) för Swedbank-konton.

Clearingnummer tilldelas i intervall per bank. Varje bank har ett eller flera nummerserier reserverade för sig, vilket gör att man kan avgöra banken enbart utifrån clearingnumret. Exempel på intervall:

• 1100–1199: Nordea
• 5000–5999: SEB
• 6000–6999: Handelsbanken
• 7000–8999: Swedbank och sparbanker (fem siffror)
• 9020–9029: Länsförsäkringar Bank

Den auktoritativa förteckningen över clearingnummer och intervall publiceras av Bankinfrastruktur.se / Bankgirot, som ansvarar för den svenska betalningsinfrastrukturen.

Clearingnummer används bara inom Sverige. Vid betalningar till eller från utlandet behöver du istället bankens BIC/SWIFT-kod och ett IBAN (International Bank Account Number).

Ett svenskt IBAN är alltid 24 tecken långt och inleds med landskoden SE följt av två kontrollsiffror, och därefter en kodad version av clearing- och kontonummer. BIC/SWIFT-koden identifierar banken internationellt – exempelvis NDEASESS för Nordea eller ESSESESS för SEB.

Du hittar ditt IBAN och din banks BIC i internetbanken, ofta under kontouppgifter eller en särskild sida för utlandsbetalningar. Ange aldrig bara clearing- och kontonummer vid en utlandsbetalning – det fungerar inte utan IBAN och BIC.

Ditt clearingnummer och kontonummer är offentliga uppgifter i den meningen att de behövs för att någon ska kunna sätta in pengar på ditt konto. Det är helt säkert att dela dem för att ta emot en betalning – till exempel när du skickar en faktura eller ber en vän om en överföring.

Däremot ska du aldrig dela följande, oavsett vem som frågar:

• Dina inloggningsuppgifter till internetbanken (användarnamn och lösenord).
• Dina BankID-koder eller engångskoder – legitimera dig aldrig med BankID på uppmaning av någon som ringer.
• Kortuppgifter som fullständigt kortnummer, utgångsdatum och CVV-kod.

Bedragare försöker ofta få dig att tro att det räcker att dela kontonummer för att de ska kunna ta pengar – men att ta emot en betalning kräver aldrig att du loggar in eller godkänner något med BankID. Om någon ber dig göra det är det ett varningstecken.