Virkeskalkylator: Räkna ut kubikmeter virke

Räkna ut kubikmeter virke med SEK-pris, kubera stockar med Huberformeln och omvandla ved mellan travad, stjälpt och fast kubikmeter – gratis, utan reklam, med prisjämförelse per fast m³.

DimensionTjocklek (mm)Bredd (mm)Längd (m)Antalm³ (m³ (kubikmeter))Pris (valfritt)
Fast kubikmeter (m³f)
1 m³ massivt trä utan luftmellanrum – måttet för sågat virke och rundvirke.
m³sk (skogskubikmeter)
Skoglig lagervolym: hela stammens volym ovanför stubben, inklusive bark och topp. Används i skogsbruksplaner och vid fastighetsvärdering.
m³fub (fast under bark)
Stamvolym utan bark och topp – måttet vid virkesaffärer. Tumregel: 1 m³fub ≈ 1 m³sk × 0,84.
Travad kubikmeter (m³t)
1 m³ staplad ved inklusive luftmellanrum. Tumregel: 1 m³t ≈ 0,65 fast m³.
Stjälpt kubikmeter (m³s)
1 m³ löst tippad ved. Tumregel: 1 m³s ≈ 0,5 fast m³.
Huberformeln
Standardformel för stockkubering: V = π/4 × mittdiameter² × längd.

Virkeskalkylator: räkna ut kubikmeter virke, stockar och ved

Att räkna ut kubikmeter virke låter enkelt tills man inser att "kubikmeter" betyder olika saker beroende på vem man pratar med. En snickare som köper reglar på byggvaruhuset räknar i fast kubikmeter (m³f) – rent, massivt trä utan luftmellanrum. En skogsägare som säljer avverkningsrätt får sitt virke värderat i m³sk (skogskubikmeter), medan det pris som faktiskt betalas ut vid virkesaffären räknas i m³fub (fast under bark). Och den som köper ved till braskaminen möts av ännu ett mått: travad eller stjälpt kubikmeter, som båda innehåller betydligt mer luft än trä.

Den här kalkylatorn samlar alla fyra världarna på ett ställe. Du kan bygga en virkeslista med flera rader sågat virke – reglar, läkt, trall – och få ut total volym, spillpåslag och kostnad i kronor. Du kan kubera rundvirke (stockar) med Huberformeln, som är standardmetoden för att uppskatta volym utifrån mittdiameter och längd, och sedan omvandla resultatet mellan m³sk och m³fub. Och du kan jämföra två vedofferter – en travad, en stjälpt – och se rakt av vilken som faktiskt är billigast per fast kubikmeter.

Nedan går vi igenom tre fullständiga räkneexempel: en virkeslista för ett altanbygge med trall, en stockkubering med omvandling till m³fub, och en vedjämförelse mellan två offerter. Vi förklarar också hur priser på virke och ved faktiskt sätts i Sverige 2026, vilka trädslag som är vanligast, och var du hittar officiella omvandlingstal om du vill räkna själv – Skogsstyrelsen publicerar branschens referensvärden för både m³sk/m³fub-kvoter och vedens omräkningstal.

Steg för steg: så använder du kalkylatorn

  1. Välj läge överst: Sågat virke för brädor, reglar och trall, Stock (rundvirke) för kubering med Huberformeln, eller Ved-omvandlare för travad/stjälpt/fast.
  2. I sågat virke-läget: välj en standarddimension (till exempel Regel 45×95 eller Trall 28×120) eller ange eget mått i millimeter, fyll i längd och antal bitar per rad, och lägg till fler rader för olika dimensioner i samma projekt.
  3. Ange pris per m³, per styck eller per löpmeter beroende på hur din leverantör prissätter – kalkylatorn räknar automatiskt om till totalkostnad oavsett vilken prisbas du använder.
  4. Sätt spillprocent (10 % är standard för de flesta hemmaprojekt, mer vid komplicerade vinklar eller mycket kapspill) så att den totala volymen inklusive spill blir realistisk innan du beställer.
  5. I stockläget: mät mittdiameter under bark och stocklängd, ange antal stockar, och läs av resultatet både som m³f (fast volym enligt Huberformeln) och omräknat till m³sk/m³fub om du behöver jämföra med en skogsbruksplan.
  6. I ved-omvandlaren: mata in mängd och enhet (travad eller stjälpt) för varje erbjudande tillsammans med pris och trädslag, och jämför resultatet i "pris per fast kubikmeter" – det enda rättvisa sättet att jämföra ved från olika säljare.

Räkneexempel 1: virkeslista för en altan med trall

Säg att du ska bygga en altan på 20 kvadratmeter och behöver både bärande reglar och trallbrädor. Du använder kalkylatorns lägesval "Sågat virke" och lägger upp projektet som två rader.

Rad 1 – bärande reglar: Regel 45×95 mm, längd 3 600 mm, 24 stycken. Volymen per bräda blir 0,045 m × 0,095 m × 3,6 m = 0,0154 m³. Gånger 24 stycken ger det 0,370 m³ regelvirke.

Rad 2 – trall: Trall 28×120 mm, längd 4 200 mm, 60 stycken (standardbredd 120 mm ger gott om marginal för luftspalt vid montering). Volymen per bräda blir 0,028 m × 0,12 m × 4,2 m = 0,0141 m³. Gånger 60 stycken ger 0,847 m³ trallvirke.

Total virkesvolym för hela altanen: 0,370 + 0,847 = 1,217 m³. Med 10 % spillpåslag för kap och justering landar du på cirka 1,34 m³ totalt att beställa.

Med kalkylatorns riktpris för sågat konstruktionsvirke (gran C24) på ungefär 4 000 kr/m³ blir grundkostnaden 1,217 × 4 000 ≈ 4 864 kr innan spill, eller cirka 5 350 kr om du beställer med 10 % spillmarginal inräknad. Trall i tryckimpregnerad furu eller i värmebehandlat trä kostar ofta 10–30 % mer per kubikmeter än vanlig konstruktionsregel, så justera priset per rad om du blandar kvaliteter – kalkylatorn låter dig sätta olika SEK/m³-pris på varje rad i listan.

Räkneexempel 2: stockkubering med Huberformeln och omvandling till m³fub

En markägare ska sälja tre granstockar och vill uppskatta volymen själv innan virkesköparen mäter in dem officiellt. Huberformeln är standardmetoden: V = π/4 × mittdiameter² × längd, där mittdiametern mäts under bark på stockens mitt.

Stock 1: mittdiameter 30 cm (0,30 m), längd 4,5 m. Volym = 0,7854 × 0,30² × 4,5 = 0,7854 × 0,09 × 4,5 ≈ 0,318 m³f.

Stock 2: mittdiameter 26 cm (0,26 m), längd 4,2 m. Volym = 0,7854 × 0,26² × 4,2 = 0,7854 × 0,0676 × 4,2 ≈ 0,223 m³f.

Stock 3: mittdiameter 34 cm (0,34 m), längd 4,8 m. Volym = 0,7854 × 0,34² × 4,8 = 0,7854 × 0,1156 × 4,8 ≈ 0,436 m³f.

Summerat ger de tre stockarna 0,318 + 0,223 + 0,436 ≈ 0,977 m³ fast volym enligt Huberformeln – vilket i det här sammanhanget motsvarar m³fub, eftersom mittdiametern mättes under bark.

Om du istället utgår från en skogsbruksplan där virkesförrådet anges i m³sk (till exempel om du vill jämföra med en tidigare uppskattning på rot) gäller tumregeln att m³fub ≈ m³sk × 0,84. Vill du räkna baklänges från fub till sk delar du istället: 0,977 m³fub / 0,84 ≈ 1,163 m³sk. Kvoten 0,84 är ett generellt riktvärde för barrskog – Skogsstyrelsen publicerar mer exakta omräkningstal per trädslag, region och stamdiameter om du behöver högre precision, till exempel vid en fastighetsvärdering eller en större avverkning.

Skillnaden mellan m³sk och m³fub är exakt det som gör att många blir förvirrade av virkesprislistor: en avverkningsanmälan kan ange 150 m³sk stående skog, men det virkespris i kronor per kubikmeter som faktiskt betalas ut av sågverket avser m³fub – ett lägre tal eftersom bark, topp och tillväxtförluster redan är bortdragna.

Räkneexempel 3: jämför två vedofferter (travat vs stjälpt mått)

Du har fått två offerter på björkved inför vintern och vill veta vilken som faktiskt är billigast per fast kubikmeter ved – inte bara per "kubikmeter" på pappret, eftersom travat och stjälpt mått innehåller olika mycket luft.

Erbjudande A: 6 m³ travad björkved för 9 600 kr. Travad kubikmeter har fyllnadsgrad ungefär 0,65, det vill säga 1 m³t ≈ 0,65 fast m³. Fast volym: 6 × 0,65 = 3,9 m³f. Pris per fast kubikmeter: 9 600 kr / 3,9 m³f ≈ 2 462 kr/m³f.

Erbjudande B: 7 m³ stjälpt (löst tippad) björkved för 8 400 kr. Stjälpt mått har lägre fyllnadsgrad, ungefär 0,5, det vill säga 1 m³s ≈ 0,5 fast m³. Fast volym: 7 × 0,5 = 3,5 m³f. Pris per fast kubikmeter: 8 400 kr / 3,5 m³f ≈ 2 400 kr/m³f.

Trots att erbjudande B ser billigare ut per "kubikmeter" i annonsen (1 200 kr/m³ mot 1 600 kr/m³ om man naivt jämför de angivna volymerna) visar omräkningen till fast mått att skillnaden i verkligheten är liten – B är marginellt billigare per fast kubikmeter (2 400 kr mot 2 462 kr), men skillnaden är bara cirka 2,5 %, långt mindre än vad de råa literpriserna antyder. Det här är precis den typ av felkälla kalkylatorns ved-omvandlare är byggd för att undvika: utan att normalisera till fast m³ hade du kunnat tro att B var 25 % billigare, när den egentliga skillnaden bara är någon procent.

Vill du dessutom jämföra energiinnehåll och inte bara volym: björk väger cirka 650 kg per fast kubikmeter lufttorr och ger cirka 4,3 kWh per kg, medan till exempel gran väger cirka 470 kg per fast kubikmeter men ger något högre energiutbyte per kilo (cirka 4,4 kWh/kg). Nettoeffekten är att björk och ek ger klart mer energi per travad kubikmeter än gran och tall, eftersom densiteten väger tyngre än den lilla skillnaden i kWh per kilo – kalkylatorn räknar ut både vikt och energiinnehåll automatiskt utifrån trädslag och mängd.

Omvandlingstabell: m³sk, m³fub, travat, stjälpt och board feet

  • 1 m³fub (fast under bark) ≈ 1 m³sk (skogskubikmeter) × 0,84 — tumregel för barrskog, exakt kvot varierar med trädslag och stamform.
  • 1 m³sk ≈ 1 m³fub / 0,84 ≈ 1,19 m³fub — omvänd omräkning från virkesförråd till fast under bark.
  • 1 m³t (travad kubikmeter, staplad ved) ≈ 0,65 fast kubikmeter (m³f).
  • 1 m³s (stjälpt, löst tippad ved) ≈ 0,5 fast kubikmeter (m³f).
  • 1 fast kubikmeter (m³f) ≈ 1,54 m³t travad ved (1 / 0,65) eller ≈ 2,0 m³s stjälpt ved (1 / 0,5).
  • 1 m³ (fast kubikmeter) ≈ 423,8 board feet — standardomvandling som används i den amerikanska virkeshandeln.
  • 1 m³ (fast kubikmeter) ≈ 35,3 kubikfot (ft³) — för jämförelse med brittiska/amerikanska ritningar.

Så prissätts virke och ved i Sverige

Sågat konstruktionsvirke (gran C24, hyvlat eller ohyvlat) kostar normalt mellan 3 500 och 5 500 kr/m³ hos byggvaruhus, beroende på dimension, kvalitetsklass och konjunktur – kalkylatorns riktpris på 4 000 kr/m³ ligger centralt i det spannet för standardreglar. Tryckimpregnerad trall och stolpar (till exempel den vanliga 95×95 mm-stolpen för altanfundament) ligger ofta 15–30 % högre per kubikmeter än obehandlad konstruktionsregel, medan värmebehandlad eller termoflammad trall i gran eller furu kan kosta det dubbla.

Rundvirke (stockar) som säljs direkt från skogsägare till sågverk prissätts per m³fub, inte per m³sk – det är därför omräkningen med faktorn 0,84 är så central i alla virkesaffärer. Priset varierar kraftigt med sågtimmerkvalitet, dimension och region, men grovt räknat rör sig timmerpriser för gran och tall mellan 500 och 800 kr/m³fub under 2026, med massaved (klenare virke för pappersmassa) klart lägre, ofta 300–450 kr/m³fub.

Ved säljs nästan alltid i travad eller stjälpt mått snarare än i fast kubikmeter, vilket gör prisjämförelser svåra utan omräkning – exakt det problem exempel 3 ovan illustrerar. Realistiska priser 2026 för björkved (den mest efterfrågade vedarten för husbehov) ligger på ungefär 1 200–1 800 kr per travad kubikmeter levererad och kluven, medan blandved av gran och tall ofta är 20–30 % billigare per travad kubikmeter men ger mindre energi per volymenhet. Stjälpt mått är i regel billigare per kubikmeter i annonsen eftersom fyllnadsgraden är lägre – men som exemplet visar behöver det inte betyda lägre pris per fast kubikmeter ved.

Svenska trädslag, trallkalkyl och att handla på byggvaruhuset

De tre vanligaste trädslagen i svensk virkes- och vedhandel är gran, tall och björk. Gran (Picea abies) dominerar konstruktionsvirke tack vare rak stam och jämn kvalitet – det är grunden för C24-klassat regelvirke som kalkylatorns riktpris utgår från. Tall (Pinus sylvestris) används både till konstruktionsvirke och till tryckimpregnerat utomhusvirke som stolpar och trall, eftersom kärnveden är mer motståndskraftig mot röta. Björk (Betula) är i praktiken sällan sågvirke i större skala utan används framför allt som ved och till möbelfanér, tack vare sin höga densitet (cirka 650 kg/m³f) som ger bra brinntid och hög energitäthet i braskaminen.

När du planerar en trallkalkyl – alltså räknar ut hur mycket trallvirke en altan eller terrass kräver – är den vanligaste nybörjarfällan att glömma luftspalten mellan brädorna. Kalkylatorns preset för Trall 28×120 mm utgår från brädans egna mått, men i en verklig trallkalkyl bör du räkna med cirka 5 mm spalt mellan varje bräda för att virket ska kunna röra sig med fukt och temperatur; det påverkar hur många löpmeter (och därmed vilken totalvolym) du faktiskt behöver täcka en given yta, snarare än virkesvolymen i sig. Lägg gärna på minst 10 % spill för kapspill vid ändar och runt pelare, mer om altanen har vinklade partier eller diagonal läggning.

Vid köp på byggvaruhuset lönar det sig att jämföra pris per kubikmeter snarare än pris per bräda, eftersom längder och dimensioner varierar mellan leverantörer – två brädor som ser lika dyra ut i kassan kan ha helt olika pris per m³ om längderna skiljer sig. Fråga alltid om priset avser hyvlat eller ohyvlat virke (hyvlat är dyrare men ger jämnare yta och exakt mått), och om trall och stolpar är tryckimpregnerade i klass NTR A (för mark- och vattenkontakt) eller NTR AB (ovan mark) – rätt klass sparar pengar utan att äventyra hållbarheten.

Om du hellre utgår från en skogsbruksplan eller ska sälja avverkningsrätt är Skogsstyrelsen den självklara källan för branschens officiella omräkningstal mellan m³sk och m³fub per trädslag och region – kalkylatorns tumregel på 0,84 är en bra approximation för barrskog i genomsnitt, men Skogsstyrelsens tabeller ger högre precision om exakta kronor per kubikmeter står på spel.

Offertkalkylator

Vanliga frågor