Hur beräknar jag vattenvolymen i ett rör?

Mät rörets innerdiameter och sträckans längd, ange dem ovan och läs av volymen i liter eller gallon. Formeln är pi x (innerradie)^2 x längd — samma cylindervolym-formel som används för en tank.

Påverkar rörets godstjocklek volymberäkningen?

Nej — för vätskevolymen spelar bara innerdiametern roll, eftersom det är det utrymme vätskan faktiskt fyller. Godstjocklek och ytterdiameter påverkar rörets vikt, vilket den separata rörvikt-kalkylatorn hanterar.

Vilka rördiametrar är vanliga i svenska vateninstallationer?

Svenska bostadsinstallationer för kallt och varmt vatten använder oftast kopparrör med dimensionerna 15 mm eller 22 mm — ange den faktiska innerdiametern, inte den nominella dimensionen, i denna kalkylator för en exakt volym.

Beräkna rörvolym

Hur mycket vätska rymmer ett rör?

Ett rörs invändiga volym — hur mycket vatten eller annan vätska det faktiskt rymmer — är viktig att känna till när du vill veta hur lång tid en varmvattenberedare tar på sig att leverera varmt vatten till en avlägsen kran, hur mycket kemisk lösning en doseringslinje behöver för att primas, eller hur mycket vatten som rinner ut när du kapar en rörsträcka. Den här kalkylatorn räknar ut denna invändiga kapacitet utifrån rörets innerdiameter och längd, samt vätskans massa om röret är fyllt, med hjälp av den enkla formeln för cylindervolym, så att du får ett exakt tal istället för en grov uppskattning.

Så använder du rörvolym-kalkylatorn

Ange rörets innerdiameter (den verkliga öppningen som vätskan flödar genom, inte den nominella eller yttre storleken) och välj enhet — mm, cm, tum eller fot.
Ange längden på rörsträckan och dess enhet.
Välj en vätska — vatten är standardvalet, eller välj diesel, bensin eller mjölk från densitetslistan, eller ange en egen densitet — läs sedan av volymen i liter, US- eller UK-gallon, eller kubikmeter/-fot, tillsammans med vätskans massa.

Beräkning av rörvolym

En rörsträcka är en enkel cylinder, så dess invändiga volym är V = pi x (Id/2)^2 x L, där Id är innerdiametern och L är längden. Multiplicerar du den volymen med vätskans densitet får du massan: massa = V x densitet.

Exempel: en 10 m lång DN25-sträcka (1 tum) med 26,6 mm innerdiameter, fylld med vatten (densitet 997 kg/m3). Radie = 13,3 mm = 0,0133 m. Volym = pi x 0,0133^2 x 10 = 0,00556 m3, vilket är 5,56 liter. Massa = 0,00556 x 997 = 5,54 kg vatten.

Praktiska tips

En VVS-firma i Sverige som bedömer kapaciteten eller flödet i en rörsträcka — till exempel innan dosering av en inhibitor i ett värmesystem eller uppskattning av tömningsvolym innan ett rör kapas — tar vanligtvis ut runt 800-3000 SEK för besöket, oavsett rörets faktiska storlek.

Använd alltid den verkliga innerdiametern, inte den nominella storleken eller ytterdiametern — ett nominellt 1-tums rör (DN25) har oftast en verklig innerdiameter på cirka 26,6 mm, inte 25,4 mm, så att bara använda den nominella storleken ger en felaktig volym.
Att byta vald vätska ändrar bara massresultatet, inte volymen — volymen beror enbart på rörets geometri, så att byta från vatten till diesel eller mjölk ger samma antal liter men en annan vikt.